Muntlig förberedelse efter stämning

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum (42 kap. 6 § rättegångsbalken, RB)

Förberedelsens syfte är att klarlägga
1. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som parterna åberopar till grund för sin talan,
2. i vad mån parterna är oense om åberopade sakförhållanden,
3. vilka bevis som ska läggas fram och vad som skal styrkas med varje bevis,
4. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande och
5. om det finns förutsättningar för förlikning eller annan samförståndslösning.

Rätten ska driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Så snart det lämpligen kan ske bör rätten höra parterna angående målets handläggning.

Rätten ska upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl är obehövligt. Parterna ska fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas såvitt gäller dem och deras bevisning. Om en part bedömer att tidsplanen inte kan hållas, ska detta genast anmälas till rätten. Om rätten bedömer att tidsplanen inte kan hållas, ska parterna underrättas om detta.

Författningskommentar

Till skillnad från vad som hittills har gällt ska rätten upprätta en tidsplan, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl är obehövligt. Planen bör normalt upprättas i samråd med parterna.

Av fjärde stycket framgår vidare att parterna och rätten har ett gemensamt ansvar för att fortlöpande kontrollera att en tidsplan kan hållas. Parterna eller deras ombud bör i allmänhet redan innan det slutligt bestämts en tidpunkt för huvudförhandling kontrollera att t.ex. ett vittne verkligen kan delta vid sammanträdet.

När en tidpunkt för förhandlingen sedan har bestämts har de också ett ansvar för att de själva kan närvara och att den av dem åberopade bevisningen kan läggas fram vid denna tidpunkt.

Får en part kunskap om ett förhållande som medför att förhandlingen kan behöva ställas in, är han eller hon skyldig att genast anmäla detta till rätten.

På motsvarande sätt ska rätten underrätta parterna, om den bedömer att tidsplanen av någon anledning inte kan hållas som planerat, exempelvis om erforderlig utredning i ett vårdnadsmål inte inkommer i tid.

Om någon part försummar att anmäla eventuella hinder mot att hålla tidsplanen och motparten till följd därav orsakas extra kostnader kan detta vägas in vid fördelningen av rättegångskostnadsansvaret enligt 18 kap. 6 och 7 §§.

Det kan också få betydelse vid beräkningen av rättegångskostnadsersättningen enligt 18 kap. 8 §.

Även vid bedömningen av frågor om preklusion enligt 42 kap. 15 och 15 a §§ och 43 kap. 10 § bör en parts försummelse kunna vägas in.

Prop, 2004/05:131 s. 241.