Boföräldern som part vid underhållsstöd

Barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och om barnet är folkbokfört hos en förälder, boende i Sverige, som är vårdnadshavare (17 kap. 2 och 3 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§ socialförsäkringsbalken, SFB).

Barnets föräldrar anses bo tillsammans om de är folkbokförda på samma adress eller är gifta med varandra 18 kap. 3 § första stycket SFB). Finns det skäl att tro att föräldrarna bor ihop måste den som begär underhållsstöd visa att de inte gör det.

Det saknas uttryckliga bestämmelser om det är barnet eller den som ansöker om underhållsstöd som ska räknas som part i ett mål om rätt till underhållsstöd. Det som talar för att den som ansöker ska räknas som part är att underhållsstöd betalas ut, med vissa undantag, till den som är boförälder.

Uppkommer tvivel angående föräldrarnas särlevnad ska den som begär underhållsstöd, eller som stöd betalas ut till, visa att de inte bor ihop. Bevisbördan för att föräldrarna inte lever tillsammans läggs alltså på den som begär underhållsstöd.

Underhållsstöd kan inte ges om föräldrarna är folkbokförda på olika adresser, men faktiskt lever tillsammans. Folkbokföringen saknar då betydelse, eftersom de ska anses bo tillsammans om de regelmässigt tillbringar dygnsvilan i samma bostad (prop. 1995/96:208 s. 81).

Den faktiska boendesituationen är dock inte avgörande. Förarbetena slår fast att om föräldrar bor isär under längre perioder behöver det inte betyda att de har slutat leva tillsammans.

Bor exempelvis en förälder på grund av sitt arbete någon annanstans men besöker familjen regelbundet, anses personen fortfarande vara bosatt där familjen bor. Samma sak gäller om en förälder sitter i fängelse men planerar att återvända till familjen efter avtjänat straff (prop. 1978/79:12 s. 197). Att ”bo tillsammans” gäller således även föräldrar som delar hushållsgemenskap.

Generellt gäller att den som ansöker om en förmån ska visa att förutsättningarna för bifall är uppfyllda även om myndigheten också i sådana ärenden har ett utredningsansvar.

Beträffande underhållsstöd bör Försäkringskassan godta de uppgifter som lämnas. Myndigheten bör utgå från att föräldrar som inte är folkbokförda på samma adress eller gifta med varandra, inte heller bor tillsammans. Detta med hänvisning till att föräldern kan bli skyldig att betala hela eller delar av det lämnade stödet till Försäkringskassan, beroende på betalningsförmåga.

Får Försäkringskassan uppgifter som ger anledning att anta att föräldrarna ändå bor tillsammans, bör myndigheten vidta utredningsåtgärder. Vilka åtgärder som är lämpliga avgörs av Försäkringskassan (jfr prop. 1995/96:208 s. 84).

I utredningen ska den som begär underhållsstöd visa att han eller hon inte bor tillsammans med den andre föräldern. Kan inte föräldern visa att så är fallet ska Försäkringskassan utgå ifrån att föräldrarna bor tillsammans.

HFD, mål nr 7224-17