Närmare bestämt den samlade juridiska litteratur som skrivs av rättsvetare exempelvis universitetslärare, forskare och andra lagkunniga.
Litteraturen kan bestå monografier och avhandlingar, artiklar i juridiska tidskrifter, lagkommentarer, handböcker och mer avancerade läroböcker.
Doktrin räknas som en rättskälla, men är inte formellt bindande på samma sätt som lag eller prejudikat.
Domstolar och myndigheter använder doktrin för att få systematiska framställningar av gällande rätt, få analyser av hur rätten bör utvecklas och hitta lösningar på frågor som inte är klart reglerade i lag, förarbeten eller praxis.
Om en fråga saknar klar reglering och praxis, kan domstolen acceptera en lösning som föreslagits i doktrinen – inte för att den är tvingande, utan för att domstolen finner argumentationen övertygande.
All doktrin har inte samma tyngd. Avhandlingar, lagkommentarer och artiklar i kvalificerade tidskrifter har normalt högre värde medan översiktliga läroböcker skrivna för studenter ofta har lägre värde eftersom de är mer förenklade.
Det är också viktigt att beakta aktualitet – äldre doktrin kan ha förlorat sin relevans efter lagändringar.
Följ oss på sociala medier
Senaste artiklarna med samma ämne
