Det är svårt att numera motivera åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare. Ett slopat krav på svenskt medborgarskap kan visserligen innebära en risk för att den gemensamma vårdnaden inte erkänns i den stat där barnet och föräldrarna är medborgare. Denna risk minskar dock allt eftersom fler stater ansluter sig till 1996 års Haagkonvention.
Syftet med gemensam vårdnad är framför allt att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna. Ett gemensamt rättsligt ansvar kan ofta bidra till detta. Det finns alltså fördelar med att så långt möjligt underlätta för föräldrar att kunna få gemensam vårdnad. Regeringen föreslår därför att det inte längre ska krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras.
Utredningen föreslår att kravet på att barnet ska vara folkbokfört ska ersättas med ett krav på hemvist här i landet. En olägenhet med ett krav på hemvist är dock att det ger utrymme för större skönsmässiga bedömningar än ett krav på folkbokföring. Regeringen anser att det även i fortsättningen bör krävas att barnet är folkbokfört här i landet för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras.
Källa:
Prop. 2011/12:85 sida 53
Lägg till artikeln i dina kanaler
Senaste artiklarna med samma ämne
