Föräldraalienation i svenska domstolar

Hur svenska domstolar bedömer barnets uttryckta vilja när en förälder gör gällande att viljan har påverkats genom föräldraalienation kan inte besvaras i generella termer. De studerade rättsfallen visar att domstolarna sällan uttryckligen utreder eller tar ställning till om föräldraalienation som fenomen föreligger.

I stället behandlas sådana påståenden inom ramen för etablerade rättsliga principer och bedömningar av barnets bästa, barnets åsikt samt föräldrarnas omsorgsförmåga. Någon tydlig enhetlighet i hur påståenden om föräldraalienation generellt hanteras i domstolarna har inte heller kunnat urskiljas.

Samtidigt bör denna slutsats dras med viss försiktighet, eftersom studien omfattar ett begränsat antal rättsfall. Materialet ger dock ett tydligt intryck av att området präglas av osäkerhet och avsaknad av gemensamma bedömningsmetoder. Detta gäller inte enbart föräldraalienation som begrepp, utan även frågan om hur domstolarna mer generellt ska bedöma om ett barns uttryckta vilja är självständig eller påverkad.

De studerade rättsfallen visar att domstolarna dock i regel synes vara mer benägna att betrakta barnets uttryckta vilja som självständig när barnets berättelser framstår som konsekventa, detaljrika och välgrundade. När uppgifterna däremot är vaga, föränderliga eller svårpreciserade förefaller domstolarna oftare att ifrågasätta viljans självständighet.

Vidare kan det inte utläsas att konstaterad eller misstänkt påverkan generellt leder till att barnets vilja lämnas utan avseende, även om detta i vissa fall kan vara en konsekvens. Däremot kan sådan påverkan få betydelse i andra delar av bedömningen, exempelvis vid prövningen av en förälders lämplighet som vårdnadshavare. Barnets ålder framstår också som en fortsatt central och ofta avgörande faktor.

Mer generellt synes dock påståenden om påverkan sällan vara ensamt avgörande för utgången i målet. Oftare är det andra omständigheter som ges större betydelse i bedömningen. En central slutsats i denna uppsats är emellertid den avgörande betydelse som de utredningar som föregår domstolsprocessen har för domstolarnas möjligheter att bedöma barnets verkliga vilja. Även om domstolarna många gånger uppmärksammar risken för påverkan kan det antas att det sällan är möjligt att med säkerhet avgöra om barnets vilja har påverkats av en förälder om inte denna fråga redan har utretts på ett tillfredsställande sätt, exempelvis i en VBU-utredning.

Detta gäller särskilt eftersom de omständigheter som i forskningen förknippas med föräldraalienation ofta utspelar sig i hemmet och bakom stängda dörrar, vilket gör dem svåra att observera och dokumentera. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att kunskap om föräldraalienation och olika former av påverkan på barns vilja i första hand integreras i de utredningar som genomförs innan målet når domstol.

Om utredare har tillräcklig kunskap om fenomenets kännetecken och konsekvenser, och om utredningarna genomförs med hög kvalitet och god dokumentation, förbättras domstolarnas möjligheter att få ett tillförlitligt beslutsunderlag för sin påverkansbedömning. Om påståenden om påverkan aktualiseras först i domstol utan att frågan tidigare har utretts bör det även övervägas om kompletterande utredning behöver hämtas in.

Sammantaget leder utredningen i detta arbete till slutsatsen att påståenden om föräldraalienation i sig inte medför att domstolar generellt bortser från barnets vilja. Den mest betydelsefulla faktorn för en rättssäker bedömning synes vidare vara kvaliteten på det underlag som ligger till grund för domstolens prövning.

Ytterst handlar frågan om att säkerställa att barnets verkliga vilja identifieras och beaktas på ett korrekt sätt. Det som allt då återkommer till, och som inte får glömmas bort, är att en av barns mest grundläggande rättigheter är rätten att komma till tals och få sin verkliga åsikt beaktad i frågor som rör dem själva.

Examensarbete i familjerätt 30 högskolepoäng
Föräldraalienation i svenska domstolar
Författare: Svea Granström