Skip to main content

Barnets bästa avgörs utifrån varje enskilt fall

Som konstaterades i samband med 1998 års vårdnadsreform låter det sig inte göras att i lagtexten mera utförligt ange vad som skall anses vara bäst för barnet utan risk för att nödvändig flexibilitet i enskilda fall går förlorad.
Publicerad - 14 december 2025, redigerad - 14 december 2025

I 6 kap. 2 a och nuvarande 2 b §§ föräldrabalken anges vissa omständigheter som skall beaktas.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, och risken för att barnet utsätts för övergrepp eller annars far illa skall beaktas. Hänsyn skall även tas till barnets vilja.

Också den uppräkning av barnets grundläggande rättigheter som görs i 6 kap. 1 § kan vara till hjälp. Ett barn har enligt lagen rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran och skall behandlas med aktning för sin person och egenart. Kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling får inte förekomma.

Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Bedömningen skall bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med att barnet självt får komma till tals. Hänsyn skall tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Så långt det är möjligt bör såväl långsiktiga som kortsiktiga effekter för barnet beaktas.

Det är viktigt att såväl domstolar som socialnämnder tydligt redovisar hur man har resonerat i det enskilda fallet. Begreppet barnets bästa får inte användas slentrianmässigt.

Det är t.ex. lämpligt att det i domar om vårdnad, boende och umgänge förs ett uttryckligt resonemang om barnets relation till båda föräldrarna, barnets egen inställning och föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, boföräldrar och umgängesföräldrar.

Det är också naturligt att domstolen redovisar hur den ser på risken för att barnet far illa, möjligheterna att bäst tillgodose barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, föräldrarnas vilja och förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet och övriga individuella förhållanden, t.ex. barnets eventuella behov av särskilt stöd.

Frågan om vad domar och beslut av detta slag skall innehålla i form av motiveringar lämpar sig dock inte för lagstiftning.

Prop. 2005/06:99 s. 40.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

11 april 2026
Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning. Följ…
08 april 2026
Barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och om barnet är folkbokfört hos en förälder, boende i Sverige, som är vårdnadshavare (17 kap. 2 och 3 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§…
03 april 2026
Regeringen uttalade uttryckligen, när åldersgränsen sänktes, att det ”endast undantagsvis” bör komma i fråga att en sökande som just fyllt 18 år eller är några år däröver får adoptera. I praktiken få…