Avtal om vårdnad och prövning av vårdnadsfrågan under ett pågående mål

 

Föräldrarna har varit gifta och har tre gemensamma barn. Ett mål om äktenskapsskillnad m.m. inleddes och en deldom på äktenskapsskillnad meddelades. Frågorna om vårdnad, boende och umgänge var tvistiga och har blivit föremål för olika beslut. Till tingsrätten inkom tre avtalshandlingar enligt vilka pappan skulle ha vårdnaden om de tre barnen. Socialnämnden hade enligt handlingarna tidigare godkänt avtalen.

Mamman yrkade, eftersom hon inte hade ingått avtalen frivilligt, att vårdnaden om barnen skulle vara gemensam och att tingsrätten skulle fastställa detta i det pågående målet. Tingsrätten fann att avtalen skulle likställas med en deldom i målet avseende vårdnadsfrågan och att denna fråga därför inte kunde prövas på nytt i samma mål. M.A:s yrkande om att vårdnadsfrågan skulle prövas i det pågående målet avvisades därför. Beslutet har fastställts av hovrätten.

 

Målet avgjordes i Högsta Domstolen (HD).

 

 

Möjligheten för föräldrar att genom avtal komma överens när det gäller vårdnaden om barn regleras i 6 kap. 6 § FB. Enligt första stycket ska ett sådant avtal gälla om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Motsvarande reglering i fråga om möjligheten att avtala om barnets boende och umgänge med en förälder finns i 6 kap. 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket. Enligt 21 kap. 1 § tredje stycket andra meningen gäller samma regler för verkställighet av avtal som för en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft.

Möjligheten att ingå ett avtal om vårdnad infördes år 1998. Syftet var att tvister i största möjliga utsträckning skulle kunna hanteras utanför domstolarna och att förutsättningarna för samförståndslösningar därmed skulle förbättras. I förarbetena sägs att ett avtal som har godkänts av socialnämnden får samma verkan som en dom, men att ett gällande avtal inte hindrar att vårdnadsfrågan prövas av domstol om någon av föräldrarna vill ha en ändring.

Vidare klargörs att ett godkänt avtal om till exempel vårdnad kan ändras såväl genom ett nytt avtal som genom ett domstolsavgörande, samt att avtalsmöjligheten inte innebär någon inskränkning i möjligheten att få en överenskommelse fastställd genom ett domstolsutslag.

HD:s bedömning

Lagen besvarar inte uttryckligen frågan huruvida ett avtal om vårdnad som ingås under rättegången hindrar att vårdnadsfrågan prövas av domstolen i det pågående målet.

Vårdnadsmål är indispositiva. Det innebär att domstolen har ett ansvar för utgången av ett sådant mål. Förklarar sig en av parterna sig ovillig att stå fast vid ett träffat avtal måste det därför ankomma på domstolen att ta ställning till vårdnadsfrågan. Avtalet kan därför inte vara bindande i målet på samma sätt som en deldom.

Uttalandet i förarbetena om att ett godkänt avtal får ”samma verkan” som en dom får antas främst ha avsett giltigheten mellan parterna och möjligheten till verkställighet. Till saken hör att prövningen ibland kan behöva göraslång tid efter avtalet, exempelvis för att domstolen har behövt invänta en utredning i frågan om boende och umgänge.

Inget hindrar en part som har ingått ett avtal om vårdnad från att väcka talan om ändring i vårdnaden. Om frågan uppkommer i ett pågående mål medför det normalt såväl fördröjning som fördyring om frågan inte skulle kunna prövas förrän efter att talan har väckts i ett nytt mål. I rättsfallet NJA 2008 s. 304, där svaranden hade framställt ett formlöst yrkande om ensam vårdnad och ansågs kunna få detta prövat i målet trots att käranden hade återkallat sin talan, framhöll HD vikten av att familjerättsliga tvister slutförs utan dröjsmål och till låga kostnader.

Slutsatsen är att ett godkänt avtal om vårdnad som har ingåtts under ett pågående mål inte hindrar ett domstolsavgörande om samma sak i målet. Det kan tilläggas att detta gäller även beträffande avtal om boende och umgänge och utan hinder av att målet i den del som avtalet avser har skrivits av.

HD, mål nr Ö 4613-11