Upplysningar enligt 6 kap. 20 § föräldrabalken
Lagen
Lagtextens utgångspunkt är att domstolen kan inhämta upplysningar från socialnämnden i mål om vårdnad, boende eller umgänge. Innan nämnden lämnar upplysningar ska den, om det inte är olämpligt, höra föräldrarna och barnet.
Lagtexten säger inte att snabbupplysningar ska innehålla en bedömning eller ett förslag till beslut. Den fokuserar i stället på att domstolen ska få ett underlag för att fatta ett interimistiskt beslut.
Allmänna råd
Relevanta åtgärder och frågor som kan bilda ett underlag framgår av HSLF-FS 2017-51.
Samtal med föräldrar om barnets situation, barnets relation till vardera föräldern, syskon och respektive förälders partner, föräldrarnas möjligheter att samarbeta, och
vilka möjliga lösningar som föräldrarna ser med utgångspunkt i barnets behov.
Om det är lämpligt med barnsamtal, bör barnet ges möjlighet att förmedla hur han eller hon ser på sin situation och vilken inställning barnet har.
Om det är olämpligt att tala med barnet, bör orsaken till detta redovisas för domstolen. I sådana fall kan det ibland vara lämpligt att låta barnet komma till tals genom
personer i barnets omgivning som känner barnet väl.
Förarbeten
Lagens förarbeten betonar också att syftet med snabbupplysningar är att ge domstolen ett snabbt och tillräckligt underlag för att fatta interimistiska beslut.
Domstolen kan begära snabbupplysningar från socialnämnden för att få en översiktlig bild av situationen, men det nämns inte att dessa upplysningar ska innehålla en bedömning eller ett förslag till beslut (prop. 1990/91:8). Barnets inställning och åsikter ska vidare redovisas, men det anges inte att nämnden ska ge en bedömning eller ett förslag till beslut. I stället betonas att snabbupplysningar ska vara faktabaserade och ge domstolen ett underlag för att själv göra en bedömning (prop. 2020/21:150).
Med begreppet översiktlig förstås en kortare och överskådlig beskrivning av barnets situation. Till skillnad mot de omfattande upplysningar som lämnas med stöd av 6 kap. 19 § FB, det vill säga en utredning av exempelvis vårdnad, boende och umgänge. Utredningar som ska innehålla bedömningar och förslag till beslut.
Rättspraxis
Högsta domstolen konstaterade för sin del att interimistiska beslut kan ändras när som helst under pågående mål, vilket understryker att snabbupplysningar är ett preliminärt underlag och inte en slutlig bedömning (NJA 2012 s. 169).
Hovrätten upprepar vidare att snabbupplysningar används för att ge domstolen en översiktlig bild av situationen, och att det inte nämns att de ska innehålla en bedömning eller ett förslag till beslut (RH 2011:60).
Lagkommentarer
Lagkommentarer betonar slutligen att snabbupplysningar ska ge domstolen en översiktlig bild av situationen och redovisa barnets inställning, samt att det är domstolen som ska göra den slutliga bedömningen (Gösta Walin, Staffan Vängby, Anna Singer och Maarit Jänterä-Jareborg).
Vidare ska snabbupplysningar vara faktabaserade och ge domstolen ett tillräckligt underlag för att fatta beslut. Det är inte socialnämndens uppgift att ge en bedömning eller ett förslag till beslut, utan att redovisa relevanta fakta (Boel Oldenstedt).
Lägg till artikeln i dina kanaler