HovR om barnets avståndstagande till en förälder

Utdrag ur Svea hovrätt domskäl i mål nr T 2497-24. Något redigerat och barnet heter något annat. Vidare har föräldrarnas namn utlämnats.

Hovrätten kan också konstatera att utredningen visar att mamman haft svårt att acceptera Alicias önskemål när det gäller deras kontakt och hon har i stället hört av sig till Alicia intensivt på telefon och sms i en utsträckning som resulterat i dotterns fullständiga avståndstagande. Någon motsvarighet finns inte i relationen till ppappan. I relation till sin pappa har Alicia gett uttryck för en vilja till kontakt och pappan framstår som lyhörd för hennes önskemål och behov. Han har till och med flyttat till Sverige för hennes skull.

Enligt hovrätten är det viktigt att lyssna på Alicia och det kan innebära stora risker för hennes mående och utveckling om hon upplever att hennes åsikter inte tas på allvar. Ingenting har kommit fram i målet som ger skäl att anta att Alicia inte uttrycker en genuin och grundad åsikt. Hennes förklaringar får också stöd av övrig utredning i målet och hennes åsikt får därför stor betydelse för hovrättens

Alicia har uttryckt en vilja att träffa och bo tillsammans med pappan och att inte träffa eller ha kontakt med mamman. Det som talar emot pappan som vårdnadshavare är mammans påståenden om att hon har utsatts för mycket allvarligt våld av honom. Vid den riskbedömning som hovrätten har att göra kan konstateras att pappan, såvitt kommit fram i målet, inte har dömts för brott. Annat har inte visats än att den ”protection of order” som utfärdats endast grundats på mammans påståenden. Pappan har heller inte brutit mot den under det år den var i kraft.

Trots att mamman skattat så högt på FREDA, som också bara bygger på hennes egna uppgifter, finns inga objektivt konstaterbara bevis för det våld som hon påstår har utövats. Av en anmälan til socialtjänsten från personal på kollot Barnens Ö och uppgifter kring bussincidenten samt incidenten på ett café där polis tillkallades kan till detta utläsas att mamman har en tendens att uppfatta verkligheten på ett annat sätt än personer i hennes omgivning och att hon förnekar hennes egen del i olika händelser. De FREDA-bedömningar som har genomförts har också tillkommit först på senare år (2021 och 2022) och först efter det att Alicias brors pappa gjort en motsvarande skattning angående sin utsatthet i förhållande till mamman.

Det finns därför starka skäl att bedöma hennes uppgifter om mycket allvarligt våld med stor försiktighet. Att parterna utövat visst våld mot varandra framgår redan av pappans uppgifter och är naturligtvis en omständighet som påverkar bedömningen av hans lämplighet som vårdnadshavare. Dessa händelser ligger dock långt tillbaka i tiden och inträffade under ett turbulent förhållande.

Hovrätten delar därför familjerättens bedömning att risken för att pappan ska utsätta Alicia för våld är låg. Att socialtjänsten bedömt att pappan i dagsläget brister i sitt föräldraskap genom att han inte fullt ut klarar av att sätta gränser för Alicia är en omständighet som för med sig att Alicia inte i nuläget kan bo på heltid med sin pappa men eftersom samarbetet mellan pappan och socialtjänsten fungerar väl och han är mottaglig för den hjälp han erbjuds är det i sig inget som talar emot honom som vårdnadshavare för Alicia. Det finns därmed skäl att låta Alicias åsikt bli styrande för hovrättens bedömning.

Att pappan även fortsättningsvis är ensam vårdnadshavare för Alicia stämmer också överens med familjerättens bedömning och förslag. Pappan ska därför även fortsättningsvis och slutligt ha ensam vårdnad om Alicia. Med ensam vårdnad för pappan är det han som bestämmer var Alicia ska bo. Under dessa förhållanden har mamman yrkat att Alicia ska ha rätt till umgänge med henne.

Att det som utgångspunkt anses viktigt och bra för ett barn att ha kontakt med båda sina föräldrar innebär inte att det finns en skyldighet för barnet att ha umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Även vid bedömningen av vad som är bäst för Alicia i detta avseende får det betydelse vad hon själv vill. Alicia har varit tydlig också i denna fråga och har gett uttryck för att hon i dagsläget inte vill vare sig träffa mamman eller prata med henne i telefon. Alicia upplever också mammans intensiva kontaktförsök på sms som pressande.

Det saknas anledning att inte lyssna på Alicia i denna fråga. Något umgänge mellan Alicia och mamman ska därför inte regleras. Detta innebär dock inte att dessa förhållanden inte kan ändras i framtiden. Den oro som genomgående har funnit kring pappan har inte handlat om att han har hindrat kontakt mellan Alicia och hennes mamma utan snarare att han inte kunnat stå emot påtryckningar från mamman och att han inte förmått skydda Alicia från att fara illa hos henne. Det finns därför inget i utredningen som tyder på att pappan inte skulle verka för en kontakt mellan Alicia och mamman om Alicia skulle vilja det.

Sammanfattningsvis ska, med de bedömningar hovrätten har gjort, pappan ha ensam vårdnad om Alicia och inget umgänge regleras mellan Alicia och mamman. Det hovrätten beslutat ska ersätta hovrättens tidigare interimistiska beslut och gälla omedelbart.