Inget umgänge eftersom barnet vägrar träffa föräldern

Svea hovrätt
2020-03-04
Mål T 3691-19

Pappan yrkade att hovrätten skulle förordna att sonen, 14 år, skulle ha rätt till ett visst begränsat umgänge med honom. HovR bedömde att pappan är lämplig som umgängesförälder och rätten delade vårdnadsutredningens bedömning att sonen bland annat långsiktigt behöver få tillgång till båda sina föräldrar.

Sonen har emellertid efter föräldrarnas separation tagit ett allt större avstånd till sin pappa och motsätter sig nu all kontakt med honom. Han har också uppnått en sådan mognad att hans vilja ska ges stor tyngd vid bedömningen.

Hovrätten ansåg att utredningens förslag om en inledande telefonkontakt som sedan kunde trappas upp var en god intention. Men hovrätten trodde inte att ett sådant beslut skulle medföra en förbättrad relation till pappan eftersom sonen idag inte ens svarar på hans telefonsamtal.

Hovrätten avslog därför pappans yrkande om umgänge.

Men hovrätten gjorde följande tillägg. Att sonens rätt till umgänge med pappan inte regleras i en dom förhindrar inte att umgänge sker. Det står sonen fritt att på det sätt och i den omfattning han önskar ta kontakt med sin pappa. Föräldrarna, som har gemensam vårdnad, kan också vända sig till socialtjänsten för att få hjälp med att lösa situationen. Det ligger även i mammans intresse att medverka till en förändring i sonens förhållningssätt till sin far, både utifrån hans behov och utifrån hennes ansvar som vårdnadshavare och boendeförälder.