Underhållsskyldigheten består tills barnet fyller 18 år eller, om barnet efter den tidpunkten går i skola, så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Föräldrarna ska sinsemellan ta del i underhållsskyldigheten var och en efter sin förmåga.
Lagen innehåller inte någon metod för beräkning av underhållsbidrag. Den s.k. kvotdelningsmetoden kan användas som ett hjälpmedel för att bestämma ett rimligt underhållsbidrag. Metoden går ut på att barnets behov av underhåll uppskattas och att föräldrarnas ekonomiska förmåga därefter beräknas. Det belopp som har beräknats som barnets behov fördelas därefter mellan föräldrarna i förhållande till deras överskott. Det underhållsbidrag som har räknats fram på detta sätt bör därefter kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.
När det gäller beräkningen av ett barns behov kan många gånger schabloner användas som utgångspunkt. Resultatet kan därefter justeras utifrån det bidragsberättigade barnets individuella behov (se Bejstam, Föräldrabalk (1949:381), 7 kap. 1 §, JUNO, besökt den 12 december 2023). Barnets behov kan variera beroende på en rad faktorer såsom ålder, hälsotillstånd, begåvning och intresseinriktning, men också efter yttre faktorer såsom föräldrarnas allmänna ställning och villkor (se prop. 1978/79:12 s. 400).
Om föräldrarna har en god ekonomi kan barnets anspråk på underhåll höjas ytterligare. En riktpunkt är att barnet ska ha ett så stort bidrag att dess standard blir likartad med den bidragspliktiges, vilket kan ske genom ett s.k. standardtillägg. Frågan får avgöras efter en ganska fri prövning som ett led i skälighetsbedömningen. För en mer påtaglig höjning får dock förutsättas att den bidragsskyldige har ett betydande inkomstöverskott sedan dennes andel av normalunderhållet frånräknats. En förutsättning för att någon ska förpliktas att betala standardtillägg är att barnet kan tillgodogöra sig beloppet, varför tillägg blir mer motiverat ju äldre barnet är. (Se NJA 1985 s 781).
Det är den som yrkar underhållsbidrag som har bevisbördan för vilket behov hen har samt vilken ekonomisk förmåga den bidragspliktige föräldern har (se NJA 1991 s. 370 och NJA 1983 s. 573).
Göteborgs tingsrätt
2023-12-14
Mål nr T 1579-23
Lägg till artikeln i dina kanaler
Tagar:
Annonser
Senaste artiklarna med samma ämne
