Skydd gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten

Denna rättighet får enligt 2 kap. 20 och 21 §§ RF endast begränsas för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får endast ske genom lag. IMY anser att det behövs en mer ingående analys av om behovet av personuppgifterna står i proportion till det integritetsintrång som förslaget innebär och hänvisar till kraven i regeringsformen.

Regeringen konstaterar att begreppet enskildas personliga förhållanden har samma innebörd som i sekretesslagstiftningen och alltså avser bl.a. namn och andra identifikationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa, fotografisk bild, uppgift om anställning och en persons ekonomi (prop. 2009/10:80 s. 177).

Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt som åtgärden har (prop. 2009/10:80 s. 180–182). Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett betydande intrång ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång som åtgärderna  innebär beaktas. Även åtgärdernas ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen.

Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som på grund av åtgärdernas intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integritetskänsliga natur eller andra omständigheter innebär ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär (prop. 2009/10:80 s. 250).

Regeringen konstaterar att förslaget om uppgiftsskyldighet för utförare innebär att socialnämnden i ökad utsträckning kommer att kunna ta del av uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Det rör sig om uppgifter som omfattas av socialtjänstlagens dokumentationskrav och som således redan finns dokumenterade. Syftet med att hämta in uppgifter ska vara att ge socialnämnden underlag för kvalitetssäkring, administration, uppföljning eller utvärdering. Det handlar alltså om att socialnämnden ska kunna följa upp beslutade insatser. I de allra flesta fall kommer socialnämnden därmed att ha uppgifter om den enskildes problematik och stödbehov.

De ytterligare uppgifter som hämtas in om hur en insats har utförts kan enligt regeringens mening inte anses vara av sådan omfattning och karaktär att de utgör ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär.

Det kommer även att förekomma att socialnämnden hämtar in uppgifter för att t.ex. följa upp och kvalitetssäkra insatser som enligt nämndens beslut ska ges utan individuell behovsprövning. I sådana fall kan uppgifter hämtas in för att kontrollera att verksamheten håller tillräcklig kvalitet och har utförts enligt socialnämndens beslut och, om det rör sig om en privat utförare, ingångna avtal. De uppgifter som hämtas in i ett sådant fall kan även innehålla vissa uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det t.ex. behövs för att följa upp och säkerställa att en insats har utförts i den omfattning som utföraren uppger. Socialnämnden får dock endast hämta in personuppgifter i de fall då det är nödvändigt för det aktuella ändamålet.

Regeringen bedömer att det kommer att röra sig om ett begränsat antal fall där känsliga personuppgifter hämtas in och att informationsinhämtningen inte heller i dessa fall kan anses vara av sådan omfattning och karaktär att de utgör ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär. När uppgifterna lämnats till socialnämnden omfattas de av sekretess enligt 26 kap. 1 § OSL hos nämnden.

En uppgiftsskyldighet innebär ett större integritetsintrång än om uppgiftslämnandets skett med medgivande från den enskilde. Enligt regeringens bedömning innebär den föreslagna uppgiftsskyldigheten emellertid inte ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten att bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket RF blir tillämplig.

Prop. 2024/25:89 s. 416.