Om vid ett barns födelse modern är, gift, presumeras mannen i äktenskapet vara barnets far. Om modern vid barnets födelse är ogift, skall socialnämnden söka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Faderskapet fastställs genom erkännande eller dom.
Publicerad - 25 september 2024, redigerad - 25 september 2024
Ärenden om faderskapserkännande aktualiseras vanligen genom en födelseavi från länsstyrelsen till socialnämnden. Som regel skriver socialnämnden då till modern och ber henne att kontakta den socialsekreterare som handlägger ärendet. Visar det sig att modern är sambo med en man, kan ärendet handläggas på ett enkelt sätt.
Utredningen kan då i regel inskränka sig till att samborna uppger att den manliga sambon är barnets fader och att de levt tillsammans under konceptionstiden. Oftast används ett särskilt förenklat protokoll. I detta skall mannen erkänna faderskapet. Erkännandet skall bevittnas av två personer samt godkännas av modern och socialnämnden.
I skilda sammanhang har kritik riktats mot att en far skall "erkänna" faderskapet. Det har anförts att detta ter sig svårförståeligt för många fäder och att det kan upplevas som kränkande. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang närmare undersöker om inte någon annan benämning kan införas för faderns medverkan vid fastställande av faderskapet.
I departementspromemorian har det ansetts att det framstår som lämpligt att ta upp det ovan berörda spörsmålet i förevarande sammanhang. Det föreslås där att termen "erkännande" av faderskap av anförda skäl bör bytas ut mot en term som är mera anpassad till dagens verklighet och som inte upplevs som så känsloladdad av föräldrarna. Jag delar den uppfattningen.
I promemorian har föreslagits termen "bekräftelse" av faderskap. I de remitterade förslagen har jag också som ny benämning föreslagit bekräftelse av faderskap.
Enligt lagrådets mening är den föreslagna benämningen inte godtagbar som ersättning för termen erkännande av faderskap. Ett erkännande av faderskap kan enligt lagrådet sägas innefatta ett slags förklaring att den som avger denna tar på sig faderskapets konsekvenser, bl.a. i rättsligt hänseende, medan termen bekräftelse inte kan anses innefatta någon sådan förklaring och inte ens behöver avse den som avgett bekräftelsen. En betydligt bättre benämning är enligt lagrådets mening ordet medgivande - eller om man vill särskilja det från ett processuellt medgivande faderskapsmedgivande.
För egen del har jag inte blivit övertygad av lagrådets kritik mot uttrycket faderskapsbekräftelse. Vad det handlar om är att mannen skall bekräfta faderskapet, d.v.s. att barnet är hans. Jag har svårt att se att en sådan bekräftelse inte lika väl som ett erkännande skulle kunna innefatta att mannen tar på sig faderskapets rättsliga konsekvenser. Vidare anser jag att de invändningar som kan riktas mot termen "erkännande" i allt väsentligt kan riktas också mot termen "medgivande".
Prop 1990/91:8 s. 52.
Lägg till artikeln i dina kanaler
Annonser
Senaste artiklarna med samma ämne
