
Svea hovrätt
2021-10-13
Mål nr 12439-20
Det står enligt hovrätten klart att parterna, ett år efter tingsrättens dom, fortfarande har en stark misstro och bristande tillit till varandra. Svårigheterna i deras samarbete ledde till att barnen under flera månader inte träffade sin pappa. Mamman anförde oro för att pappan var våldsam mot barnen vilket han menade var helt felaktigt och hovrätten konstaterar att utredningen inte ger stöd för att våld förekommit.
Av utredningen framgår att barnen påverkas av konflikten och upplever det som att de måste välja mellan föräldrarna. Mamman har enligt hovrätten visat en bristande vilja att medverka till umgänge mellan barnen och pappa.
Trots samarbetssvårigheterna beslutar hovrätten att vårdnaden ska fortsätta att vara gemensam. Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att det är barnens bästa att stadigvarande bo med pappan och beslutar om helg- och lovumgänge med mamman.
Källa:
JUNO
- Barnens bästa med gemensam vårdnad trots kontaktförbud
- Beslut om umgänge vid lov och storhelger
- Inget umgänge; barn ska inte åläggas att hemlighålla vistelseort
- Bäst för barnet att vårdnaden flyttas till familjehemsföräldrarna
- LVU på grund av en djupgående konflikt mellan föräldrarna
- Telefonumgänge inte tillräckligt för barnet
- Föräldern ska bidra med hälften av resekostnaderna
- Inget underhållsstöd - oklart om föräldrarna är sambor
- Saknas förutsättningar för växelvis boende
- Ensam vårdnad för mamman och umgänge med pappan