Ämnen
Adoption
Nationell adoption innebär har att barnet bor i Sverige. Vanligast adopteras barnet av en make eller maka. Men det förekommer att ett spädbarn adopteras inom landet i de fall mamman av olika skäl inte kan eller vill ta hand om barnet.
Internationell adoption innebär att barnet bor utomlands. De nya föräldrarna måste då ha socialnämndens medgivande innan barnet lämnar hemlandet.
Läs mer om adoption på MFoF
Avtal
Föräldrar kan själva bestämma om vårdnad, boende och umgänge genom avtal. För att avtalet gälla ska det vara godkänt av socialnämnden. Nämnden ska godkänna avtalet om det som föräldrarna kommit överens om till barnets bästa. Avser avtalet gemensam vårdnad ska det inte vara uppenbart oförenligt med barnets bästa. Vid bedömningen ska nämnden bland annat ta hänsyn barnets vilja och barnets ålder och mognad. Ett godkänt avtal kan verkställas på samma sätt som ett beslut i domstol som har vunnit laga kraft.
Barns namn
Den nya namnlagen (2017) har avskaffat de automatiska namnförvärven genom födelsen. I stället ska en ansökan om barnets efternamn göras. Barnet får i normalfallet ett efternamn som någon av föräldrarna bär eller har burit. Efternamn får också vara föräldrarnas efternamn som ett dubbelt efternamn eller ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av ändelsen -son eller -dotter. En ansökan om barnets efternamn ska göras inom tre månader från födelsen. Om det inte görs någon ansökan inom den tiden, förvärvar barnet det efternamn som den förälder som har fött barnet bär eller, om den föräldern har avlidit, det efternamn föräldern bar vid sin död. Barnet anses vid födelsen ha förvärvat det efternamn som registreras.
Faderskap
Det tillhör ett barns rättigheter att få veta sitt biologiska ursprung, det vill säga vem som är barnets mamma och pappa. Socialtjänsten (familjerätten) har därför fått uppdraget att fastställa vem som är pappa till ett barn som har ett varaktigt boende i Sverige. Finns det skäl att anta att en kvinna inte är barnets mamma kan det bli aktuellt att också fastställa moderskap.
Faderskap utreds och fastställs i följande fall:
- mamman är ogift
- ett barn är dödfött
- ett till Sverige inflyttat barn saknar en handling som bekräftar vem som är barnets pappa
- en man ifrågasätter att han är pappa till ett barn fött inom äktenskapet
- när ett faderskap blivit hävt i domstol och
- när ett barn tillkommit genom assisterad befruktning i strid med svenska bestämmelser.
Föräldraskap
Det ska bli tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller, kravet på att det blivande barnet ska ha en genetisk koppling till minst en förälder vid assisterad befruktning tas bort. Det ska även bli enklare för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar.
Reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet ska vara desamma för olikkönade och samkönade par. Föräldraskap ska kunna fastställas under förutsättning att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.
Socialnämnder och svenska domstolar ska ges ökade möjligheter att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiske pappan efter ett surrogatarrangemang i utlandet.
Den föräldraskapsrättsliga regleringen ska bli tydligare och mer rättssäker. Bland annat införs särskilda regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter att någon av dem eller båda har ändrat könstillhörighet. Reglerna innebär bl.a. att en man som föder ett barn ska anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst ska anses som mor till barnet.
Underhållsbidrag
Föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap. föräldrabalken; föräldrarna ska svara för underhåll till barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör som huvudregel när barnet fyller 18 år, men kan förlängas om barnet går i skolan, dock längst till dess barnet fyller 21 år.
- Ingen vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar
- Umgänget begränsades till fem timmar var tredje vecka
- Vanföreställningar m m hindrar gemensam vårdnad
- Umgänge trots att barnen inte vill
- Barnet har inte behov av försäkring överstigande schablon
- Syskon bor hos varsin förälder – gemensam vårdnad består
- Olaga hot mot handläggares barn
- Fysiskt umgänge riskfyllt för barnen
- Umgänge ska inledas via telefon- och video
- Boende hos pappan då mamman lider av psykisk ohälsa