Fler än hälften av alla barn som föds i Sverige har ogifta föräldrar. När föräldrarna inte är gifta med varandra gäller ingen föräldraskapspresumtion. För de flesta nyfödda barn behöver alltså ett föräldraskap fastställas genom en bekräftelse eller en dom. En bekräftelse ska göras skriftligen och bevittnas av två personer.

Bekräftelsen ska godkännas av socialnämnden och av modern eller en för barnet särskilt förordnad vårdnadshavare. I propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150), som beslutades den 18 mars 2021, föreslås att även en s.k. tillfällig vårdnadshavare ska kunna godkänna bekräftelsen. Socialnämnden får godkänna bekräftelsen endast om det kan antas att mannen eller kvinnan som bekräftat föräldraskapet är förälder till barnet (1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken).

En bekräftelse får göras före barnets födelse, men godkänns inte av socialnämnden förrän barnet är fött (se prop. 2017/18:155 s. 71 och prop. 2004/05:137 s. 58). Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap och föräldraskap (HSLF-FS 2017:49 och 2017:50).

Socialstyrelsen gav 2005 ut en handbok om fastställande av faderskap (Att fastställa faderskap). Enligt utredningen visar de uppgifter som den har fått del av att många föräldrar upplever den nuvarande ordningen för bekräftelse som krånglig, otidsenlig och ojämlik. Det som främst upplevs som krångligt är att det i de flesta kommuner krävs att föräldrarna bokar tid och därefter tillsammans besöker socialnämnden för att en bekräftelse ska kunna ske.

Även kravet på bevittning är ett inslag i handläggningen som föräldrar ofta undrar över och uppfattar som otidsenligt. Det har också framkommit att föräldrar upplever att regelverket orsakar en ojämlik behandling, främst genom att samkönade och olikkönade par får olika frågor från handläggare när det framkommer att barnet tillkommit genom assisterad befruktning. Handläggningen hos socialnämnden upplevs som omodern även av många handläggare. Såväl föräldrar som handläggare har framhållit förutredningen att handläggningen behöver moderniseras och anpassas till hur familjebildningen ser ut i dagens samhälle.

Denna bild bekräftas också av flera remissinstanser. Utredningens genomgång av hur reglerna tillämpas visar också att tillämpningen i praktiken skiljer sig åt mellan socialnämnder, dvs. reglerna tillämpas inte enhetligt. Behovet av att modernisera den nuvarande ordningen har också påpekats av riksdagen (se bl.a. bet. 2014/15:CU6 punkt 4, rskr. 2014/15:122).

I april 2019 tillkännagav riksdagen att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av utredningens förslag om moderniseringar av regelverket för bekräftelse av faderskap för ogifta, så att lagändringar kan träda i kraft så snart som möjligt (bet. 2018/19:CU7 punkt 7, rskr. 2018/19:180).

Enligt regeringen är det mot denna bakgrund tydligt att ordningen för bekräftelse av föräldraskap behöver moderniseras. Behovet av modernisering avser den ordning som gäller för bekräftelse av föräldraskap till ett barn under 18 år. För bekräftelse av föräldraskap till myndiga barn gäller andra regler. I sådana fall sker bekräftelsen utan socialnämndens medverkan. För att den ska gälla behöver bekräftelsen göras skriftligen, bevittnas av två personer och godkännas av barnet självt. Något moderniseringsbehov har inte framkommit när det gäller denna 35 reglering, och regeringen delar utredningens bedömning att regleringen bör behållas oförändrad i sak.

Källa:
Prop. 2020/21:176 s. 33

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons