Arvsrätten
Arvsrätten är knuten till släktskapet. Släktingar ärver i en viss ordning, den så kallade arvsordningen. Den bygger på arvsklasser innehållande föräldrar och deras avkomlingar med rätt att träda i någons ställe samt att varje gren inom en arvsklass har rätt till lika stor del av arvet. Dock ärver inte kusiner.
Arvingarna delas in i tre arvsklasser.
1. barn (bröstarvingar) eller barnbarn
2. föräldrar, syskon och de senares barn
3. far- och morföräldrar och deras barn
Efterlevande makes rätt
En efterlevande make har en fördel efter en avliden make eller maka. Har den avlidne ett barn från ett annat förhållande, ett så kallat särkullbarn, har denne rätt att få ut sitt arv direkt. Övriga barn får vänta på sitt arv till också den efterlevande maken avlidit. Den efterlevande maken eller makan får fri förfoganderätt över arvet. Det innebär att han eller hon kan göra som de vill med arvet, bortsett från en viss begränsning i förfoganderätten genom testamente. Genom basbeloppsregeln garanteras den efterlevande ett viss minimiskydd mot testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv.
Laglott
Hälften av ett barns arvslott utgör arvingens laglott. Arvlåtaren kan inte förfoga över den genom ett testamente. Laglotten utgör alltså ett skydd mot testamente. Om ett testamente kränker laglotten kan ett barn begära jämkning inom sex månader från delgivning. Barnet har även ett förstärkt laglottsskydd. En gåva av arvlåtaren kan behandlas som ett testamentariskt förordnande. Jämkning av gåvan kan begäras om den kränker laglotten.
Testamente
Den som har fyllt 18 år har rätt att göra ett testamente. Två undantag finns. Dels för en underårig som är eller har varit gift, dels för en 16 åring råder över sin egendom. Fysiska och juridiska personer kan vara testamentstagare. Testamente kan som huvudregel endast göras till den som är född, eller som väntas bli född, vid testators död. En testamentstagare som får en bestämd sak kallas för legatarie och den som får all kvarlåtenskap kallas, eller en andel, kallas för universiell testamentstagare. Ett testamente ska vara skriftligt. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator skriver under det. Om det redan är undertecknat ska testator i vittnenas närvaro upplysa att han eller hon har undertecknat testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. För testamentsvittnen gäller allmänna jäv. De får inte vara testators make eller maka eller närmare släkt med testator. Särskilda jäv innebär att vara testamentstagare eller dennes make eller maka eller närmare släkt med testamentstagaren.
Allmänna arvsfonden
Om en avliden person varken efterlämnar make/maka, släktarvingar eller testamente tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.
Källa:
Familjerätten
En introduktion
Anita Wickström, Unto Komujärvi, 2005
Arv - kärnpunkter
Arvsrätten
Arvsrätten är knuten till släktskapet. Släktingar ärver i en viss ordning, den så kallade arvsordningen. Den bygger på arvsklasser innehållande föräldrar och deras avkomlingar med rätt att träda i någons ställe samt att varje gren inom en arvsklass har rätt till lika stor del av arvet. Dock ärver inte kusiner.
Arvingarna delas in i tre arvsklasser.
1. barn (bröstarvingar) eller barnbarn
2. föräldrar, syskon och de senares barn
3. far- och morföräldrar och deras barn
Efterlevande makes rätt
En efterlevande make har en fördel efter en avliden make eller maka. Har den avlidne ett barn från ett annat förhållande, ett så kallat särkullbarn, har denne rätt att få ut sitt arv direkt. Övriga barn får vänta på sitt arv till också den efterlevande maken avlidit. Den efterlevande maken eller makan får fri förfoganderätt över arvet. Det innebär att han eller hon kan göra som de vill med arvet, bortsett från en viss begränsning i förfoganderätten genom testamente. Genom basbeloppsregeln garanteras den efterlevande ett viss minimiskydd mot testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv.
Laglott
Hälften av ett barns arvslott utgör arvingens laglott. Arvlåtaren kan inte förfoga över den genom ett testamente. Laglotten utgör alltså ett skydd mot testamente. Om ett testamente kränker laglotten kan ett barn begära jämkning inom sex månader från delgivning. Barnet har även ett förstärkt laglottsskydd. En gåva av arvlåtaren kan behandlas som ett testamentariskt förordnande. Jämkning av gåvan kan begäras om den kränker laglotten.
Testamente
Den som har fyllt 18 år har rätt att göra ett testamente. Två undantag finns. Dels för en underårig som är eller har varit gift, dels för en 16 åring råder över sin egendom. Fysiska och juridiska personer kan vara testamentstagare. Testamente kan som huvudregel endast göras till den som är född, eller som väntas bli född, vid testators död. En testamentstagare som får en bestämd sak kallas för legatarie och den som får all kvarlåtenskap kallas, eller en andel, kallas för universiell testamentstagare. Ett testamente ska vara skriftligt. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator skriver under det. Om det redan är undertecknat ska testator i vittnenas närvaro upplysa att han eller hon har undertecknat testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. För testamentsvittnen gäller allmänna jäv. De får inte vara testators make eller maka eller närmare släkt med testator. Särskilda jäv innebär att vara testamentstagare eller dennes make eller maka eller närmare släkt med testamentstagaren.
Allmänna arvsfonden
Om en avliden person varken efterlämnar make/maka, släktarvingar eller testamente tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.
Källa:
Familjerätten
En introduktion
Anita Wickström, Unto Komujärvi, 2005
